Fy vad jobbigt det är när det bästa man har, sina barn skadar sig. I fredagskväll när jag, Andreas och Isa skulle gå in och mysa ner oss i soffan (Emma sov) så reste sig Isa upp bakom en stol i köket. Stolen trillade bakåt och Isa fastnade mellan stol och golv. Hon blödde från näsvingen, munnen och sen visste vi inte hur pass hon slagit i huvudet i klinkersgolvet. Andreas ringde 1177 och då hon inte svimmat eller kräkt trodde de att hon var ganska oskadd men tyckte ändå vi skulle åka in för säkerhetsskull. Så packa väskan för en låååång fredagkväll/natt på akuten. På en timme hade vi hunnit med vad vi skulle på akuten och var på väg hem igen. En liten bula med skavsår i huvudet och så skulle vi väcka Isa var tredje timme under natten. Men då kvällen var sen när vi kom hem blev det bara en väckning. Isa har varit som vanligt i helgen så det känns skönt. Men fy vad ont man får i magen när ens barn skadar sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar